From oktober 2015

Att jobba hemifrån 

En av de lyxiga sakern med att vara egen är att jag får jobba varifrån jag vill, när jag vill. Imorse satt jag till exempel hemma. Jag vaknade tidigt och började jobba tidigt. Med te, levande ljus och morgonrock. Det är vardagslyx. 

  

Varför ska jag lära mig grammatik? Att motivera grammatikundervisning

Brukar du lyssna på Språket i P1? Jag kan varmt rekommendera det. Emmy Rasper besvarar lyssnares språkfrågor med hjälp av olika experter. I senaste avsnittet fick en svensklärare hjälp att motivera sin grammatikundervisning.

Snille_och_smak_färg

 

 

 

 

 

 

 

 

I senaste avsnittet av Språket i P1 lyfte Emmy Rasper och Henrik Rosenkvist fråga från en svensklärare. Han undrade: Hur ska jag motivera mina elever att lära sig grammatik?

Läraren själv använde sig av följande två argument:

1. Det är lättare att lära sig främmande språk
2. Det är bra att känna till språkets uppbyggnad

Eleverna köper inte alltid lärarens argument och språkexpert Henrik Rosenkvist hjälper till.

Henrik menar att det är viktigt att skilja på yttre och inre grammatik. Yttre är till exempel grammatikböcker och skrivregler som visar hur man böjer ord, stavar osv. Jämför med trafikregler, det är enklare om alla följer samma regler. Inre grammatik handlar om språkets uppbyggnad i vårt mentala system. Till skillnad från yttre grammatik så är den inre ofta gemensam för olika språk.

ATT MOTIVERA GRAMMATIKUNDERVISNINGEN – HENRIKS 3 ARGUMENT

1. Verktygsargumentet. För att lära sig ett annat språk behöver vi kunna prata om språkets olika delar, hur det är uppbyggt mm. Jämför gärna med andra yrken, en bilmekaniker behöver till exempel kunna prata om bilens olika delar.

2. Kulturhistoriskt argument. Vi har studerat grammatik i över 2000 år i västerlandet. Varför? För att grammatiken är en viktig beståndsdel i det abstrakta tänkandet. Språket är ett abstrakt system. Alltså: kan vi grammatik och språk så kan vi tänka abstrakt. Många av de största ledarna nu, Merkel och Hollande är bara två av många exempel, har studerat mycket grammatik. Det är troligtvis ingen slump.

3. Nyfikenhetsargumentet. Vi människor är ensamma om att ha ett såpass utvecklat språk, inget djur har något liknande. Att lära sig sitt modersmål är troligtvis den största kognitiva utveckligen och utmaningen i livet. Genom det och vår inre grammatik kan vi ha en språklig intuition, en språkkänsla. Vi kan säga vad som är rätt och fel. Men inte alltid, för att inte säga sällan, motivera det.

Varför är du intresserad av grammatik? Och hur gör du för att motivera andra? Dela med dig av dina tips och tankar.

Olle Josephson tar tempen på språket

För några år sedan tog Olle Josephson tempen på det svenska språket. Under en föreläsning som UR spelat in analyserar han läget idag (alltså 2011) och resonerar kring möjliga trender och förändringar. Olle är professor i nordiska språk vid Stockholms universitet. Analysen och trenderna från 2011 håller än.

Titta gärna på hela föreläsningen. Jobbar du med språk eller har ett allmänt språkintresse så är den väldigt intressant. Är du övertygad om att invandring och förortsslang påverkar svenskan negativt så tycker jag också att du ska titta. För så är det inte.

Olle Josephson om svenskan som är mer globaliserad – och intim

Tre exempel från föreläsningen
1. DEn globaliserade svenskan

Svenska är bara ett av 200 modersmål i Sverige. Trots det har engelskan större påverkan på det svenska språket än de (ungefär) övriga 198 modersmålen. Det beror på att det snarare är en fråga om status än en fråga om antalet modersmålstalare.

2. Ett läs- och skrivsamhälle

För några decennier sedan så fanns det fortfarande jobb som inte förutsatte att du kunde läsa och skriva. De var inte många och det var säkert inte helt enkelt att jobba utan att kunna läsa och skriva. Men det fanns en liten möjlighet. Idag är den i princip obefintlig. Vi lever i ett läs- och skrivsamhälle.

För att citera Olle: Minst en tredjedel av den svenska arbetskraften tillbringar minst hälften av sin arbetstid framför en datorskärm. Och vad gör de där? Skriver och läser, ritar och räknar…

Vår omgivning förutsätter att vi kan läsa och skriva.

3. Nya ord och sammansättningar

Hur får nya ord och sammansättningar fäste i svenskan? Jan Svanlund (2009) studerade 9 nya sammansättningar och kom fram till några faktorer som spelade roll för att de skulle få fäste i det svenska språket. Exempel på sammansättningar han studerade var bokstavsbarn, stafettläkare och curlingförälder.

För att få fäste behöver sammansättningarna:

  • beteckna en relativt ny och omstridd företeelse
  • ha ett förled som helst innehåller en fyndig liknelse
  • ha en fast betydelse
  • ofta nämnas med ordutpekande fraser, t.ex: Så kallad curlingförälder eller Curlingförälder, som man säger nuförtiden

Är du sugen på att lansera ett nytt ord? Då kan det vara bra att checka av den här listan.