Text + bild = sant

Text + bild borde vara lika med sant. I alla fall om vi vill skapa förtroende. 

Det är inte alltid vi tänker på det. Men ibland tappar vi allt eller delar av vårt förtroende för en avsändare när text och bild inte samspelar. Jag stötte på ett exempel idag som jag tänkte dela med mig av. Det är en annons som publicerats på Facebook. Vad tänker du när du ser den?

  

Ett otåligt folk?

Jag skulle hämta ut ett paket på en kiosk i Göteborg häromdagen och fick se kaffeautomaten på bilden. Notera skylten! Varför behövs den? Är det oklart när kaffet är klart eller är vi otåliga? 

  
Många frågor snurrar i mitt huvud.  Signalerar inte maskinen när kaffet är klart? Hur lång tar det egentligen? Är det ett vanligt problem att folk tar bort koppen för tidigt? Och kanske framför allt, hur ofta köper folk kaffe från denna automat egentligen?

En intervju med mig

Under ett par dagar i höstas fick jag äran att ha besök av en språkkonsultstudent. Som del av hennes utbildning ska hon besöka verksamma språkkonsulter och se hur en vardag kan se ut. Agnes följde med mig på både kundbesök och kontorsjobb. Hon hjälpte mig med textredigering och produktion. Som en del av detta uppdrag skulle hon, för universitetets räkning, skriva en artikel om sina dagar hos mig. Med hennes tillåtelse publicerar jag den här – stolt och rörd. Och otroligt glad för att jag fick träffa Agnes. Hon kommer att bli en fantastisk språkkonsult.

 

Egen företagare med koll på språk

I det egna företaget gör Anna Maria Resare världen till en bättre plats. Hennes metoder – textanalys, mottagaranpassning och klarspråk.

FullSizeRender

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

– Jag tror inte han fattade ett ord av vad jag sa men han fick förtroende för att jag visste vad jag pratade om. Det kändes nästan falskt, men var öppningen för att få möjlighet att förbättra texten.

Anna Maria Resare berättar hur hon nådde fram till den 
seniore juristen först när hon började resonera om hans text i avancerade grammatiska termer.

Hon häller rikligt med mjölk i kaffet där hon står vid köksstationen i det luftiga allrummet. En man kommer ut från ett angränsade kontor. Anna Maria lyser upp:

– Känd från tunnelbanan!

– Fast jag blev nedplockad, jag var inte tillräckligt snygg!

De skrattar. Anna Maria har precis varit i Stockholm och sett en av sina ”kollegor” pryda en affisch. De är bara ”kollegor” eftersom de varken tillhör samma bransch eller samma företag. De knyts istället samman av att båda har kontorsplats i Framtidens företags lokaler i centrala Göteborg. Ett kontorshotell där ett drygt tiotal småföretag samsas om utrymmet.

– Personerna här är jätteviktiga för varje-dag-peppen, säger Anna Maria.

Vi tar våra kaffekoppar och går och sätter oss vid ett skrivbord i Flexrummet. Rummet utgör tillsammans med allrummet kontorets hjärta. Ingen har sin egen plats utan man sitter där det passar och finns plats för dagen.

Härifrån driver Anna Maria företaget Gertrud kommunikation som hjälper den grammatikrespekterande juristen, och många andra, med effektiv textkommunikation.

– Jag skapar tydligare texter och utbildar skribenter för att jag är övertygad om att det gör världen till en bättre plats. Jag tror att vi både skapar möjligheter och undviker konflikter när vi förstår varandra.

Efter att ha läst franska, engelska och spanska i Sverige och runtom i världen hamnade hon på sjuksköterskeprogrammet på Umeå universitet. En vän ifrågasatte om hon verkligen var på rätt plats och stack en utbildningsbroschyr i handen på Anna Maria. Hon upptäckte språkkonsultprogrammet och sjukhuskläderna hamnade på hyllan. Något hon är glad för idag.

– Jag är en språkmänniska, jag tycker om språk. Att använda språk, att lära mig nya språk, att få andra att fatta vitsen med att skriva tydligt.

Många väntar till senare i karriären, men Anna Maria visste redan under universitetsåren att hon ville vara egen företagare. Idag trivs hon.

– Företagandet är fantastiskt kul! Jag får träffa oerhört många människor och ingen dag är den andra lik. Och det är flexibelt. Det är klart att mina kunder styr min tid, men jag kan ju också välja vilka som är mina kunder. Är du anställd så är du lite mer skyldig att vara på plats mellan åtta och sjutton eller göra fyrtio timmar i veckan. Jag gör absolut fyrtio timmar i veckan och många gånger mer. Men jag kan gå ut och springa på förmiddagen om jag känner för det eller jobba en söndag om jag har feeling då.

Till Göteborg kom Anna Maria och det då helt färska aktiebolaget Gertrud kommunikation våren 2013. Hon hade precis tagit examen från språkkonsultprogrammet i Umeå och längtade efter något nytt.

– Sedan jag var liten har jag tänkt att jag vill till Göteborg någon gång i framtiden. Utbildningen (språkkonsultprogrammet, min anm.) var på väg att starta i Göteborg när jag examinerades och jag såg min chans att vara med och etablera språkkonsultyrket på marknaden i Västsverige. Jag tänkte att en obearbetad marknad säkert är väldigt svår, men där finns också väldigt lite konkurrens och många potentiella kunder.

Väl på västkusten tog hon kontakt med en av de få personerna hon kände i stan – en kontakt från hennes i år i rekryteringsbranschen – och frågade hur hon skulle komma igång med företaget. ”Ring Janne” lydde svaret.

Anna Maria följde instruktionen. Det ledde fram till det affärsnätverk hon är medlem i än idag, och värdesätter högt. Janne var dåvarande regionchef. Hon understryker flera gånger hur viktiga ens nätverk är som egen företagare. De organiserade, de mer inofficiella och de som man inte ens tänker på kan leda till jobb.

– En släktmiddag, det är ett nätverk mer än något annat! Personerna där har redan fullt förtroende för dig som person. De måste bara få veta vad du är bra på. Om man säger lite mer än man brukar om vad man jobbar med och kan, då kommer man långt.

Vid skrivborden runtomkring oss pågår fokuserat arbete; två personer verkar testa en betaversion av ett dataspel, någon pratar i telefon. Folk passerar ut och in genom de öppna glasdörrarna som omger kontorsrummet. En person sticker in huvudet och lovordar Anna Maria för en föreläsning hon höll förra veckan. Hon spricker upp i sitt smittande leende och tackar för berömmet.

– Vad kul att du gillade den!

Anna Marias bror påpekade en gång att hon som egenföretagare alltid är arbetslös.

– Det är ett sätt att se på det men nja… det är inte det perspektivet jag har. Till skillnad från om du säljer mobilabonnemang där du är bunden 24 månader som kund så är ju inte mina kunder bundna till mig så länge, jag är ju inte säker på att jag har en inkomst om 24 månader. Men efter ett år var jag trygg i att det kommer uppdrag. På något vis så hittar jag dem eller de mig.

Men visst skulle det vara tryggt att vara anställd någon gång.

– Jag kan absolut tänka mig att vara anställd. Om jag får stor frihet och en stor budget!

Hon skrattar, men menar det hon säger.

– Jag skulle vara kräsen om jag tog en anställning. Men det är klart att jag kan sakna kollegor och ibland längta efter att sträva mot långsiktiga mål tillsammans med andra.

Det mjölkmättade kaffet är uppdrucket. Under vårt timslånga samtal plingar Anna Marias mobil till flera gånger. Hon tappar inte fokus utan svarar öppet och utförligt på alla frågor. Skrattet ligger nära ytan och bubblar upp titt som tätt.

Anna Maria har lyckats med det många entreprenörer drömmer om. Hon har fått det egna företaget att gå runt, och snabbt bli en heltidssysselsättning och -försörjning. Den läskiga uppstartsfasen är förbi men företaget är fortfarande ungt och håller på att formas. Mål flyttas fram och ändras.

– Efter ett halvår var jag så glad för då var det en kund som ringde mig och sa ’jag har hört talas om dig, vi behöver din hjälp’. Det kändes det som ett trappsteg, jag hade lyckats med något, jag hade lyckats sprida varumärket. Nu blir jag nöjd över annat.

Fokus och öppenhet – orden far genom mitt huvud. Anna Maria Resare utstrålar detta och verkar även överföra det till Gertrud kommunikation. Trots att hon inte hållit på så länge känns hon säker på vilken typ av företagare hon vill vara. Jag får en liten ledtråd till vad som ligger bakom självförtroendet och målmedvetenheten:

– Mycket handlar helt enkelt om att tro på att man väljer rätt.

Agnes Brandemark
Språkkonsultstudent

Mellanmål och aktiva verb

Två viktiga ingredienser för en lyckad affär är mellanmål och aktiva verb. Varför? Jag börjar med att förklara det senare.

AKTIVA VERB

Med aktiva verb tvingas du skriva vem som gör vad. Jämför:

Montern flyttas mellan plats A och B… 

Vi flyttar montern mellan plats A och B… 

Genom att aktivera verbet, ordet i fet stil ovan, behöver du lägga mer fokus på vem som utför handlingen. Alltså vem som flyttar montern, i det här fallet. Det förtydligar innehållet. Så länge du inte väljer en formulering som till exempel Man flyttar montern mellan plats A och B… Man rekommenderar jag inte som alternativ.

Var så specifik som möjligt och tydlig med vem som gör vad. Det inger förtroende och lämnar inte läsaren, eller kunden i det här fallet, men funderingar (som kan vara omedvetna, men som likväl påverkar beslutet) om vem som gör eller ansvarar för vad. Bra va?! 

MELLANMÅL

Det är lätt att glömma bort eller underskatta denna viktiga ingrediens i lyckade affärer. Genom ordentliga måltider och regelbundna mellanmål ser du till att alltid vara pigg och alert när du träffar kunder och andra affärskontakter. 

Med mellanmål i magen har du lättare att utstråla energi, trygghet och förtroende än om du går hungrig. Tänk på det! Så här ser mitt mellanmål ut idag.

  

Varför ska jag lära mig grammatik? Att motivera grammatikundervisning

Brukar du lyssna på Språket i P1? Jag kan varmt rekommendera det. Emmy Rasper besvarar lyssnares språkfrågor med hjälp av olika experter. I senaste avsnittet fick en svensklärare hjälp att motivera sin grammatikundervisning.

Snille_och_smak_färg

 

 

 

 

 

 

 

 

I senaste avsnittet av Språket i P1 lyfte Emmy Rasper och Henrik Rosenkvist fråga från en svensklärare. Han undrade: Hur ska jag motivera mina elever att lära sig grammatik?

Läraren själv använde sig av följande två argument:

1. Det är lättare att lära sig främmande språk
2. Det är bra att känna till språkets uppbyggnad

Eleverna köper inte alltid lärarens argument och språkexpert Henrik Rosenkvist hjälper till.

Henrik menar att det är viktigt att skilja på yttre och inre grammatik. Yttre är till exempel grammatikböcker och skrivregler som visar hur man böjer ord, stavar osv. Jämför med trafikregler, det är enklare om alla följer samma regler. Inre grammatik handlar om språkets uppbyggnad i vårt mentala system. Till skillnad från yttre grammatik så är den inre ofta gemensam för olika språk.

ATT MOTIVERA GRAMMATIKUNDERVISNINGEN – HENRIKS 3 ARGUMENT

1. Verktygsargumentet. För att lära sig ett annat språk behöver vi kunna prata om språkets olika delar, hur det är uppbyggt mm. Jämför gärna med andra yrken, en bilmekaniker behöver till exempel kunna prata om bilens olika delar.

2. Kulturhistoriskt argument. Vi har studerat grammatik i över 2000 år i västerlandet. Varför? För att grammatiken är en viktig beståndsdel i det abstrakta tänkandet. Språket är ett abstrakt system. Alltså: kan vi grammatik och språk så kan vi tänka abstrakt. Många av de största ledarna nu, Merkel och Hollande är bara två av många exempel, har studerat mycket grammatik. Det är troligtvis ingen slump.

3. Nyfikenhetsargumentet. Vi människor är ensamma om att ha ett såpass utvecklat språk, inget djur har något liknande. Att lära sig sitt modersmål är troligtvis den största kognitiva utveckligen och utmaningen i livet. Genom det och vår inre grammatik kan vi ha en språklig intuition, en språkkänsla. Vi kan säga vad som är rätt och fel. Men inte alltid, för att inte säga sällan, motivera det.

Varför är du intresserad av grammatik? Och hur gör du för att motivera andra? Dela med dig av dina tips och tankar.

Olle Josephson tar tempen på språket

För några år sedan tog Olle Josephson tempen på det svenska språket. Under en föreläsning som UR spelat in analyserar han läget idag (alltså 2011) och resonerar kring möjliga trender och förändringar. Olle är professor i nordiska språk vid Stockholms universitet. Analysen och trenderna från 2011 håller än.

Titta gärna på hela föreläsningen. Jobbar du med språk eller har ett allmänt språkintresse så är den väldigt intressant. Är du övertygad om att invandring och förortsslang påverkar svenskan negativt så tycker jag också att du ska titta. För så är det inte.

Olle Josephson om svenskan som är mer globaliserad – och intim

Tre exempel från föreläsningen
1. DEn globaliserade svenskan

Svenska är bara ett av 200 modersmål i Sverige. Trots det har engelskan större påverkan på det svenska språket än de (ungefär) övriga 198 modersmålen. Det beror på att det snarare är en fråga om status än en fråga om antalet modersmålstalare.

2. Ett läs- och skrivsamhälle

För några decennier sedan så fanns det fortfarande jobb som inte förutsatte att du kunde läsa och skriva. De var inte många och det var säkert inte helt enkelt att jobba utan att kunna läsa och skriva. Men det fanns en liten möjlighet. Idag är den i princip obefintlig. Vi lever i ett läs- och skrivsamhälle.

För att citera Olle: Minst en tredjedel av den svenska arbetskraften tillbringar minst hälften av sin arbetstid framför en datorskärm. Och vad gör de där? Skriver och läser, ritar och räknar…

Vår omgivning förutsätter att vi kan läsa och skriva.

3. Nya ord och sammansättningar

Hur får nya ord och sammansättningar fäste i svenskan? Jan Svanlund (2009) studerade 9 nya sammansättningar och kom fram till några faktorer som spelade roll för att de skulle få fäste i det svenska språket. Exempel på sammansättningar han studerade var bokstavsbarn, stafettläkare och curlingförälder.

För att få fäste behöver sammansättningarna:

  • beteckna en relativt ny och omstridd företeelse
  • ha ett förled som helst innehåller en fyndig liknelse
  • ha en fast betydelse
  • ofta nämnas med ordutpekande fraser, t.ex: Så kallad curlingförälder eller Curlingförälder, som man säger nuförtiden

Är du sugen på att lansera ett nytt ord? Då kan det vara bra att checka av den här listan.

Gertrud, jag men inte jag

Som jag berättat i ett tidigare inlägg är en av de allra vanligaste frågorna jag får: Vem är egentligen Gertrud? 

Bild på Anna Maria Resare. Grundare av Gertrud kommunikation.

Det är inte hon på bilden. Men nästan.

Berättelsen tar sin början på olika tidpunkter i olika liv. Men den är inte så komplicerad. Jag ville starta företag och visste inte hur jag skulle tänka med namn. Ska namnet säga något om verksamheten? Ska det vara specifikt eller allmänt? Många frågor snurrade i mitt huvud. Efter att ha jobbat i en organisation där namnet blivit ett hinder (eller en utmaning som jag gärna kallar det) så var det en viktig fråga.

Jag började fundera… Mitt företagsnamn skulle helst ha följande kvaliteter:

  • Inkludera all typ av kommunikation (exempelvis både tal och skrift)
  • Inte stänga ute eventuella uppdragsgivare som önskar otydlighet (om uppdragen passar mig vill jag kunna ta ställning till själv, inte låta uppdragsgivaren avgöra)
  • Vara lätt att komma ihåg
  • Sticka ut

Men utmaningen slutar inte med min önskelista. Bolagsverket har också lite att säga till om. Särskilt med tanke på att jag valde att starta aktiebolag.

Efter flera försök att registrera ett företagsnamn bytte jag taktik från beskrivande ord som tydlig och begriplig till att tänka mer på min omgivning.

Mitt andranamn är Gertrud. Mina föräldrar gav mig namnet och jag har aldrig tyckt om det. Så är det. Tyvärr. Men så såg jag min chans. Genom att ge mitt företag namnet Gertrud kunde jag fylla det (alltså varumärket) med vad jag ville. Jag kunde ge Gertrud en egen identitet, ett eget liv.

Gertrud är ett namn som följt familjen i generationer. Min mormors mamma hette Gertrud. Hon gick hastigt bort när min mormor var 3 år. Ingen av oss som lever idag kände Gertrud och det är förstås en stor sorg. Med företaget kan även hon få liv genom historier som min mamma fått berättat för sig. Hon är närvarande hos oss, trots att vi inte kände henne.

Positiva reaktioner

Så hur har det blivit? Jag har fått mycket positiva reaktioner på valet av företagsnamn. Bolagsverket godkände Gertrud kommunikation AB och folk i min omgivning är nyfikna.

Jag får ofta reaktionen Det känner jag igen. Det har jag stött på förut. Det är positivt för en nätverkande företagare och jag blir själaglad varje gång jag får kommentaren.

Det finns trots allt utmaningar

Det är inte helt lätt att ha valt ett egennamn som företagsnamn. Särskilt när det inte är mitt egna tilltalsnamn. Många kallar mig Gertrud. Men det är helt okej och jag förklarar oftast att det är jag men inte jag. Då får vi chans att prata om namnet. Jag får berätta historien och personen jag möter kommer att känna igen namnet nästa gång hen stöter på det.

Hur tänker du?

Ska du starta eget? Eller har du redan gjort det? Hur tänker du med företagsnamn? Det skulle vara väldigt roligt att höra hur andra tänkt. Dela gärna med dig av din story i en kommentar.